För att finna svar på det måste vi gå långt bakåt i historien till Gustav Vasas söners (Johan III och Hertig Karl, senare Karl IX) dagar. I Savolax som i dag ligger i östra Finland hade familjerna växt sig stora och med ett system där den äldste sonen i regel ärvde gården (om inte gården mot förmodan delades upp) måste de andra sönerna röja ny mark.
Finland var under den här tiden en del av Sverige, men Finlands gränser såg inte alls ut som de gör idag och landet hade egentligen inte heller någon egen administrativ autnomitet jämfört med andra områden i det svenska riket. Till exempel omfattades hertigdömet Finland endast de sydvästliga delarna av dagens Finland.
Samtidigt som befolkningen ökade i det östra svenska riket sökte man efter nya sätt att få in mer pengar till statskassan. I västra Sverige fanns många obebodda marker ute i skogen, efter som man i väst främst bosatt sig nära åar och andra vattendrag. Här skulle savolaxarnas svedjebruk komma väl till pass i de vida obebodda skogarna. Svedjebruk innebär att man bränner marken för att få en bördigare jord och bättre tillväxt.
Savolaxarna lovades skattefriheter på sju år om de valde att bosätta sig i och kring Bergslagen, samtidigt som de även skulle befrias från krigstjänst under den här tiden. Det sistnämnda kanske inte skulle vara så lockande idag, men det här var en tid då Sverige ofta låg i krig med någon av dess fientligt inställda grannar.
Inflyttningen från öst till väst har egentligen aldrig upphört, men har haft vissa toppar och bottnar. Inflyttningen av svedjefinnar resulterade just i en sådan topp och det har även lämnat sina spår. Exempelvis är det väldigt många i dagens Sverige som är ättlingar till dessa skogsfinnar (exempelvis Prins Daniel). Andra spår som är mer märkbara är att det finns många sjöar och platser i de gamla finnmarkerna som har ett fullständigt finskt namn eller kanske en förvanskad version av ett finskt namn. Man kan även hitta så kallade hybridnamn där ena ledet är svenskt och det andra ledet är finskt. Det är här vi kommer in på Pallanite och namnets bakgrund bland skogsfinnar från en svunnen tid.
Palla betyder som tidigare sagt inte något finska och på svenska betyder det på sin höjd att man skär frukter från folks gårdar. Detsamma gäller efterledet nite inte heller egentligen betyder något. Det rör sig därför antagligen av en försvenskning av ordet paloniitty (alternativt paloniittu) som betyder svedjeäng. Paloniitty är även ett vanligt ortnamn i dagens Finland där svedjebruket kom från och återfinns på olika ställen runtom i landet.
Finskt uttal är relativt lätt och nära skriftspråket (standardfinska det vill säga) till skillnad från svenskan där två L kan få ett A att låta annorlunda. Har ett finskt ord två An efter varandra gäller långt uttal, och har ordet ett A gäller kort uttal. Samma gäller för gäller konsonanter. Exempelvis är Vesa med kort s-ljud ett manligt namn, medan vessa med långt s-ljud betyder toalett. Palla i Pallanite med svenska regler låter därför likadant som finskans pala. Pala betyder bit eller stycke, men antagligen har det även ljudförändring från finska till svenska då palo blivit pala. Sådana förändringar är inget ovanligt samtidigt som man ska ta i beaktande att varken de finska bönderna eller de svenska bönderna talade finskt eller svenskt standardspråk förr i tiden då man varken hade TV, radio eller ens en skola som påverkade ens språk. Samtidigt är finskan i de här trakterna starkt ett talat språk. Inte ens i och med folkskolans införande får finnarna lära sig att skriva på finska. Man skulle kunna hävda att pala är originalet och det handlar om en bit mark, men det förefaller osannolikt med tanke på områdets historia och liknande ortnamn i Finland.
Efterledet nite följer samma mall. På finska är i-ljudet långt och även t-ljudet. Men svenskan känner egentligen inte till några långa konsonantljud på samma sätt som finskan gör och två T i ordet skulle göra i-ljudet kort. Därför är det helt logiskt för exempelvis den svenskspråkiga lantmätaren att skriva helt enligt eget öra och svenska skrivregler. För den lantmätaren är det helt logiskt att skriva Pallanite.